Presentation av Monsieur Pekkari

Varmt välkommen till henrikochpekkari.blogg.se, MVH /Henrik Pekkari. Ett framtvingat och stelt välkomnande - i princip, ja!
Hallå döh för i helvete du nya kamrat, fruktansvärt gött att se dig här som besökare. Påigt göteborgskt - eh ja!
Min blogg, du är här, jag gillar dig, nu kör vi. Lagom lappsvennigt - ja!
Efter många om och men fann vi balansen, bloggen och jag mot fienden --> du som läsare.

Humblogg
Varför jag tillslut - på riktigt - tog mig an denna företeelse [bloggen som massmysterium], är tack vare en form av diverse provocerande energier i min omgivning. Sublimt har mitt medvetande sakta men säkert förtvinat, till att nu ha underkastat sig fenomenet bloggen helt och hållet. Ett felkliv, inte fällkniv, tog resolut tag i min underkastelse och slängde mig på revolutionståget - där bloggkraften styr kosan mot meningslöshetens meningsfulla innandömen. Bloggen som forum ÄR en revolution. Jag, och den övriga pöbeln som väntandes satt på tåget, försvann in i en tunnel. Tunnelsyndrom i bloggvärlden.
Triljoner bloggare kan inte ha fel, vi skriver för att fläka ut våra privata inrikeshallar i offentlighetens namn, alla incheckade mot destination: Se mig, Hör mig (läs mig!). Jag hoppas att Du kan se mig nu, jag hoppas att Du... Hör mig nu. Vackra strofer. Obligatorisk tårkanalöppning.
Nej, sanningen är att här skådar ni den enda, riktigt unika antiblogg-bloggaren som motsäger sig de exhibitionistiska "dunkla" ideal/motiv de flesta bloggers drivs av. BULLSHIT! Jag drivs inte av det, jag är pruttmotorn bakom massans drivkraft. Undrar då vad jag egentligen vill ha ut av min nystartade blogg... Bränsle?

Undertecknat Henrik Pekkari, din självgoda och självutnämnda vardagsskribent för... Ingen.


Jisses vad pretentiöst, jag måste lägga korten på bordet. Jag spyr galla på sådan text, ändå kravlar man i dyn inte långt därifrån. Ord förvandlas lätt till mästrande toner, det luktar ruttet, besk eftersmak i skavsåret på vänstra hälen. Är det mitt mörka inre som gästspelar i revyn betitlat "Henrik Pekkari som Stewie Griffin i: Hur jag dräpte världens ja-sägare och bytte blöja på samma gång" eller "Trilskar du med mig, lirkar du med satan". Jag ser en trilogi i sikte, med Stefan & Krister i registolen [Hallands svar på Bröderna Marx]. "Översittaren i mig får utlösning" - en trilogi! Se där, cynismen har brett ut sig som en hiskeligt irriterande heltäckningsmatta även på denna 22-åring.


Fortsättning följer...

Håll till godo för all del, bloggen är ständigt under febril konstruktion. 2006-09-13

Kommentarer
Postat av: Rayangina

The information found by me on this site appeared very useful! Thanks to the owner!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback